Ikväll är det visning igen. Så därför sitter jag på den här gamla sega datorn på mammas jobb och väntar på att få komma hem. Att inte vara välkommen in i sitt eget hem känns ju underbart. Dessutom är det ju sådär läskigt välstädat och undanplockat nu att det inte riktigt känns som hemma. Som om någon halvvägs redan flyttat in. Allt det där personliga som får en att känna sig så "hemma" är plötsligt borta. Och just nu kanske någon rotar igenom mina grejor eller kommentar hur fult vårat hus är inrett. Haha, förhoppningsvis inte!

Haha, kolla vilka roliga gamla bilder på mig jag hittade på datorn från 07 tror jag.